.

Hej, hallå.

Sitter på en buss på väg mot Stockholm. Lätt illamående. Inget farligt, men tillräckligt för att man ska känna sig lite obekväm, sådär. Typ "om jag råkar läsa för mycket undertexten till filmen som visas, eller lyssna lite för intensivt på texten till musiken jag lyssnar på, eller skriver alltför aslånga blogginlägg, kommer jag kräkas". Men vaddå. Jag ville köpa Bonaqua Persika inför resan, men jag hittade den inte. Köpte Bonaqua Päron istället. Från början var den god, men i takt med att kolsyran försvinner blir den mer och mer bara äcklig och illamåendeframkallande. Än är det inte riktigt där, men jag ser vart vägen leder. Man anar ju.

Internetuppkopplingen bryts då och då, vilket jag märker genom att Spotify tystnar. De låter dock den påbörjade låten spelas klart. Lite humant, sådär.

Jag vet inte var jag är just nu. Jag tror inte att vi har varit i Sundsvall än. Vid två-tiden skulle vi stanna i Tönnebro. Det måste vara det jävligaste stället att jobba på, inser jag. Kassa arbetstider. Måste komma ihåg att kolla ifall de har öppet dygnet runt. Om jag orkar ta mig ut.

En bebis på bussen skrek lite grann alldeles i början av resan, men sen har den så vitt jag vet hållt käft. Det känns skönt. Jag försökte kolla på Vem vet mest?, men uppkopplingen var för dålig. Det var nog lika bra. Jag tar då och då pauser i skrivandet för att stirra rakt ut i mörkret. Återfå balansen, liksom. Lindra yrseln. Vi är tydligen i Härnosand.