det gör mycket.
Tack.
Maja är ju upplöst i etern. Så ställningarna börjar väl vackla i fundamenten... såattsäga.....
.............Jag har verkligen en massa jävla skitsnack, lagrat; redo att beskrivas. Det har jag.
Det är lusten. Det är lusten som inte riktigt infinner sig... får se om jag kan kurera mig inför morgondagen - jag hoppas jag kan det.
Förkyld, har jag gått och blivit.
Det var, som vanligt, värst på morgonen; just vid uppvaknandet. Steget är så stort:
Steget ifrån att vara passiv; omedveten och tillåtande - utan känsel - till att vara aktiv och aktiverad. Plötsligt fattar man vad man... är. Hur man är. Och så lider man.
Det är ett jäävla pissväder. Ingen kan motsäga det.
Det är ett jävla pissväder. Som om inte insjuknandet har en nog så depressiv effekt - vad gör alla regnmoln här? Vad vill de mig? Vad fan vill de mig?!
Varför i helvete - varför i helvete - ska man behöva tolerera sådant här jävla fucking höst/vår-väder DEN 9:E JULI?!!
Det krävde färgtext. Så djupt sträckte sig frustrationen denna gång.
1 kommentar:
Kanske materialiseras hon snart igen. Kanske.
Jo, rött är ju frustration, faktiskt. Hade du valt någon annan färg hade det med stor sannolikhet blivit misslyckat. Men...nu gjorde du ju inte det. Så allt är lugnt.
Skicka en kommentar