Det var den 10:e juli, kvällstid, säg ~21:30. Med mig hade jag en trasslig cykel, en illa behandlad digitalkamera & en än värre behandlad MP3-spelare.
MP3-spelaren var fylld med många olika egenheter. Exempelvis Bob Dylans Gaslight Tapes från sena oktober, 1962. Men nej, det var inte Dylan som fyllde tomrummet i huvudet.
Björn Ranelid hade ju dagarna innan sommarpratat i SRP1. Ranelids sommarprat fick fylla upp.
Ranelid har ju sitt språk, verkligen. Stundom skulle det kunna framstå som pompöst, men min inställning var öppenhjärtlig - vilket alltså fungerade i motsatt rikting och istället katalyserade Ranelids eufemismmatande. Allting blev smått euforiskt.
Under cykelturen for jag bland annat förbi Gammlia, där jag noterade att dumjävlarna som sköter muséet - eller, åtminstone en av dem förklarar jag dumjävel; han/hon får representera de alla - väljer att inte stänga av datorn över natten.Faktum är att han/hon inte ens väljer att stänga av skärmen. Då är man fan lat och dum.
Ett riktigt pucko.
Busted.Poängen var området jag cyklade in på, vid hemresan: Sandbacka.
Och inte vilket Sandbacka som helst. Jag pratar om en viss del av Sandbacka; En upphöjd del, som ett litet berg bredvid Haga.
Här cyklade jag runt, i skymningen. Kring 22:30-23:00. Det slog mig då, att detta var Umeås vackraste lägenhetsområde.
Jag for fram till en Thai-resturang, vars existens jag f.ö. aldrig tidigare varit medveten om, och plötsligt kom det fram en kattjävel och strök kring fotlederna. Jag klappade den lite grand, sa adjö och gled vidare. Såg en igelkott. Filmade den. Hur den sackade omkring, stannade upp, sprang iväg in i ett buskage. Log. Gled vidare. In på en ny innergård.
En till igelkott! Jag var ju mitt i Paradiset. Det omtalade. Och grönska. Och skum belysning.
Estetiken var överväldigande.
En av mina många igelkottfilmer.
Och mot slutet, när jag sorgset tvingade mig själv att cykla ut ur området, cirkulerade jag kring de vita husen - sökandes efter gatunamn. Och vad fann jag? Vad om inte:
6 kommentarer:
fan, jag fattar inte varför Blogger ska hålla på och jävlas med mig.
Det står typ att den laddat klart (17Mb), men jag tror bannemig att den stannar på c:a 3Mb.
Skitstörande.
Därav 4sek. långt klipp i dålig kvalité.
Mycket bättre på min dator. Och 10-13sek. längre är det också.
Ranelid... Jag har faktiskt inte skapat mig en åsikt om honom. Vet inte om jag bryr mig så mycket, men nu får jag väl lyssna på hans sommarprat, då.
Och angående igelkottar...
Jag såg faktiskt själv två igelkottar under en enda promenad, för ett tag sedan. Det var efter att jag hade följt med dig och Martina till Badmintonstadion-området, och sedan vandrade hem till Berghem. Fast själva djuren var väl kring Marieberg/Mariehemsängarna.
Ja.
De är för roliga, igelkottarna.
Alla människors drömhusdjur.
Jag ska ha en tam igelkott när jag blir stor.
Ranelid är nog en klok människa.
Har faktiskt aldrig läst nåt av honom - morsan har - så jag har tänkt göra det. Får se när det blir av.
Men jag har ju sett honom i diverse sammanhang på TV.
Nyhetsmorgon, Debatt, etc.
Nytt hos L.T. förresten
Drömhusdjur? Jag vet inte... Då kan man ju lika gärna ha en välfylld nåldyla; igelkottar känns inte så aktiva. De passar bäst som dekoration i lövhögar.
Nej, jag har ju inte heller läst något. Typ inte sett honom heller, vad jag kan minnas. Jag har ju hört talas om honom, och det känns inte som att det har varit positiva grejer. Förutom av dig, då. Vad tycker din morsa?
"Det är bara det."? Eller myspace? Nu måste jag ju kolla...
nej, syftade på bloggen.
han inte myspace:a idag.
hinner typ aldrig det.
morsan gillar ranelid.
jag gillar honom också.
vet att det varit mycket negativt, men jag gillar honom.
Japp, har läst bloggen. Läste redan igår, tror jag.
Visst, man måste ju gå emot strömmen. Ifall man inte är strömmen.
Skicka en kommentar