När jag gjort mitt på station kollade jag mig runt men som jag inte berättade blev jag ensam kvar i bildspelsrummet och det fanns ingen möjlighet att fråga om käk där. För att det skulle vara konstigt att fråga eftersom de inte är tänkt att ge främlingar mat där på något sett alls. Men ja om ni vill veta min hemväg den var hemsk. jag vinglade mot stupen ett flertal gånger och jag kände att livets sista anda höll på att lämna mig. Så fort jag satt mig ner och vilat och sedan rest mig igen blev jag alldeles yr.
Det var en mardröm utan dess like hemskt var det. jag trodde inte jag skulle klara mig hela vägen när men jag höll modet uppe med att överaska alla andra som började cirka samtidigt som mig men att jag mötte dom på min hemfärd ner när de var halvägs uppe. Detta måste då betyda att jag kanske stressade alldeles för mycket upp detta jävla berg. När jag började bekanta mig med att jag var närmare mitt tält gick jag på hunger bara hunger. Min instinkter hade tagit över mitt sinne jag var bessatt jag kände för att springa men visste att det var omöjligt i läget som var. Men det gick.
De sist två kilometrarna var värst då kändes det som jag bara vill ge upp läga mig och dö på fläcken låta mig lämna denna grymma vackra fjällvärld. Ja sista biten är svart det ända jag vet är att jag kom tillbaks svettig som en gris och halvdöd i sinnet. Jag skrek några grymtningar till min bror som slappat hela tiden medans en annan slitet häcken av sig. Kastade något hårt på honom och sa bara NÖTTTER vilket vi hade med oss. En nöt blandning med torkade frukter och ett par olika nötsorter. Riktitg bra att ha med på fjället. Vräkte snabbt i mig hälften av vårat förråd och tuggade i mig massor av hårdbrömackor med mjukost på för att stilla mina hungersinstinkter. Skrek fortfarande på min bror att han skulle laga mat brydde mig inte att förbipasserande vandrare stirrade på en. Skulle kunna äta vad som helst vid det här laget.
Jag blev snabbt piggare efter ha ätit nästan all vår kvarvarande mat och gått och köpt lite godis på fjällstation då var jag nöjd. Vi gick och la oss vid 6 tiden tor jag tack och bock nu vet ni...
Kan lova att det inte var snyggt skrivet detta men det tog 7 min att skriva....
CCCXLV.Livet Är Enkelt (EP) (2014).
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar