.

Jag skulle skriva ett inlägg om VK:s snöstormskomspirationer, men nu hinner jag inte.

.

Men! Liksom. Försök smitta mig med Hepatit A & B nu, då. Försök bara. Tönt.

.

Idag, på Ålidhem: stor snöhög.

Det var skitlänge sedan jag byggde en snökoja.

.

Okej, Martina. Okej. Så du dissar den. Men nu är det dags för mig att ge Mad men ett försök. s01e01 avklarat. Det känns okej. Egentligen kanske bara som något man kollar på då man ser att det råkar gå på tv just när man sitter och zappar. Men jag streamar på ett tag till.

Kittelfjäll #5

Hej igen! Jag sitter hemma i stugan nu och är lite förkyld. Idag och igår har jag åkt slalom och det har varit helt underbart i backarna. Jag har provat på en del offpiståkning och kommit fram till att det är väldigt roligt men otroligt krävande för benen. Idag har det blåst lite men förvånansvärt lite jämfört med Umeå.

På bilden ovan syns min frukost som jag alltid äter - varje dag! Men bilden glömmer tallriken med fil/yoghurt och flingor. Vi får melon till frukost! Mmmm...

Detta var min utsikt en morgon kl 8. Då hade jag frukostpasset vilket innebär att jag skulle plocka fram, sköta och plocka bort frukosten. I praktiken innebär det att jag måste upp kl 6 på morgonen och cykla till jobbet i en evighetslång smyglutande uppförsbacke iklädd i klumpiga vinterkläder. Alla vi pratar med skrattar åt oss när vi säger att vi cyklar till jobbet. Men det har gått bra, och en väldigt snäll busschaufför stannade både idag och igår och plockade upp mig - så jag fick åka till hotellet! Slappt! Plus att det känns som att man har moped när man far hem.


Sedan vart det som sagt tid för slalom, och detta är en tjej som åker i backen... jag undrar vem det kan vara?


Slutligen ett kort och uselt filmklipp jag tog ute i backen. Jag ska försöka filma med min riktiga filmkamera som jag tog med, men det får bli en annan gång.

Ha det gött!

Svingelididdeli

.

Det roliga med snöstormar är att man bara behöver sätta sig i en bil för att genast vara med om en nära-döden-/nära-döda-upplevelse. Action!!

.

Jag tror fan att jag har sträckt axeln. Eller överarmen. Eller någonting i det området. Jag vet inte riktigt hur. Säkert bara någon sån här pinsam "jag sträckte mig efter en till kaka"-skada. Nåja. Jag hoppas för guds skull att det inte hämmar min nyligen återupptagna affischeringskarriär.

.

http://norrsveden.blogspot.com/2010/01/tony.html

"katten"!!!

.

Nu ångrar ni er, va???

.

Seriöst. Jag har löjligt mycket träningsvärk. Särskilt i låren, ljumskarna, ryggen, sidorna av magen och röven. För att nämna ett fåtal kroppsdelar. Uuuhhääähähhfklgfkl.

.

("Fredagsäventyr i micromeningar" sponsras av Posten AB.)


Hämta körkort. Av någon anledning på Posten på umestan. Jag: vet inte var Posten är, vet inte var parkera på umestan. Bror som sällskap. Först: svänger höger för tidigt. Drar ett helvarv i nästa rondell. Sedan: kör rätt, typ. Hittar parkering. "Uuh, du ser väl att det är förhyrda platser??", "Äh.". Men orolig. Springer fort. Jag är haren. Förbi Midgård. Ser en Posten-skylt. Delvis lättad. Bror irriterad. Och långsam. Fortsätter löpa. Ett par hundra meter. Kö på Posten. Hämtar kortet. Hyperstressad. Springer igen. Maxlöper. Hittar bil. Ingen bot. Helvis lättad. Andfådd.

.

Passade på att ta in lördagstidningen från brevlådan efter jobbet igår.

Kittelfjäll #4

Jag har varit ute på skotersafari. Det var i onsdags som hotellet bjöd oss på 2,5 timmes skoterkörning upp på fjället, runt Borka och ner på ett par sjöar vilka tog oss hem. Det var helt fantastiskt. Underbart väder och massor med sol.

Vi käkade lunch på hotellet som vanligt och for iväg halv ett. Nio skotrar blev det totalt. Vi hade dessutom en guide vilket innebär att man får köra skoter även om man inte har körkort för det. Tur det. Ännu mera tur var att Anna-Sara bara ville åka med och inte köra - maxat med körning för mig! Så pass mycket att jag fick ont i armar, händer och axlar samt ben. Men roligt var det. Helt underbart. På bilder under syns skidbackarna och det som utgör det "tätbebyggda" Kittelfjäll. Solen har påbörjat sin nedgång.Guiden, som vi förövrigt känner eftersom han jobbar på hotellet och är svår att missa, informerade oss om hastighetsbegränsningen på 70km/h vilket ingen troligtvis kom ihåg att håll reda på sedan... eller? Swoosh!

När vi kom ner till den sista sjön som skulle ta oss nästan hela vägen tillbaka till hotellet så visade det sig att den inbjöd en viss mängd lek. Delvis var det blåis framme vilket innebar att man kunde kasta bakvagnen på skotern hit och dit... men det var bara början. Helt plötsligt började vi snurra runt och gjorde en 360 i vad jag hoppas var under 70km/h. Några gjorde flera varv. Kanske inte jättesmart eftersom det också fanns fläckar med fast snö och smådrivor på isen... men vad gör man?

Efteråt så fick vi basta i bastun som var belägen mitt i skidbacken, vilket var helt underbart, och det bjöds på dricka! Sedan hoppade vi in i duschen och begav oss till hotellet där en 3-rättersmiddag serverades. Svinigt gott! Blåbärspaj med vaniljsås! Mmmmmm! Jum.

Efter det vart det partaj hos Danne på Kittelparken där vi fick kuponger från hotellet för att kunna inhandla valfri dryck (nästan). Innan det så passade vissa på att spela lite flipper, och hunden ville vara med. Det var faktiskt så att hunden var mest taggad av alla, och det gick inte att slita den ifrån spelet. Helt galet vilken hund!
Dagen därpå åkte jag och Anna-Sara lite i backen, men det är fortfarande inte riktigt så bra som man skulle önska, även om pisten är ok. Lite mer puder på detta så skulle det vara super. Passade på att ta ett kort på tavlan som står högst upp när man hoppar av liften. Fantastiska namn på backarna!

Slutligen, efter att ha läst halva "Kafka på stranden", jobbat alldeles för mycket i disken och sorterat diverse bestick och köksredskap otaliga gånger så måste jag avluta med en klurig fråga:Sked eller gaffel?

.

"Aaa, visst, jag kan jobba 00.45-04.00 inatt."

.

http://prylzonen.se/2010/01/21/bumptop-till-mac/

Bara jag som inte ser poängen med det? Nu har ju jag visserligen ett relativt välorganiserat skrivbord redan, men..

.

Ser Krunegård på tv, dricker o'boy, springer med cykel genom igensnöade stigar på Ersboda, pratar med Hasse, pratar med Max, sjunger Alkberg sent på nätterna på väg hem från McD, handlar mjölk, dammsuger, tar tag i grejer, tar tag i grejer, tar tag i grejer, dricker ur sugrör, kisar med ögonen mot meterlånga fotnoter i millimeterstor text, skrattar åt Expressen-löpet "2 kronor per tidning till Haiti", pratar, är tyst, planerar småskaliga oskyldiga kupper mot arbetsplatser, blir vän med folk på facebook på mitt initiativ, slänger papper, river ut korsord från vk, låter mig åter imponeras av Rocky, skiter fullständigt i att stryka min rutiga skjorta och mina kolsvarta byxor, leker med katter på vägar, äter Special-K och mjölk, stämmer ukuleler, försöker leka hjälte med paraboler och stegar, blir kallad Ajja, väntar på att lågenergilampor ska tändas, tar bort sms, ser 3D-filmer med 3D-glasögon, skaffar McVänner, betalar räkningar, gör listor, dricker te med flera teskedar honung, ler, "har lite för små marginaler", fyller på vatten i kaffemaskinen, alternerar mellan skor, glömmer att dela ut kvitton, börjar förvara nycklar i fickor, hjälper, duschar, är offline, sover, andas, knäcker fingrarna.

.

Fuck det här med att vara cool. Nu är mina hobbys läsning och korsord, och på söndag börjar jag spela fotboll igen.

.

Efter några månader av arbete och arbete börjar jag nu äntligen få en del ledighet. Vilket givetvis innebär: UTFLYTTSFEST!!!!! Den var ikväll. Ingen var bjuden. Började vid... 21.00-tiden. Men de som var där tidigt kom strax efter åtta.

Fast egentligen. Egentligen började den redan på dagen. På Ica Maxi, av alla ställen. Men det är väl så det brukar vara med de vildaste festerna - man vet aldrig var de slutar. Eller börjar, i det här fallet. Vilket ju bara gör den ännu mer crazy och åtråvärd, samt cool. Det finns dock en logisk förklaring: 5 st flyttlådor för 100 kr. Faktum är att jag sedan en tid tillbaka har tänkt att jag borde skaffa flyttlådor. Det är visserligen fortfarande några månader kvar till terminsstart, men de senaste åren har jag vid varje presentmottagning (födelsedagar, julaftnar, o.d.) fått prylar inför utflytten härifrån och inflytten i Lund. Främst det senare, vill jag mena. Detta har kommit att resultera i att jag har spridit ut massvis med husgeråd, sängkläder, handdukar m.m. över hela huset. Koncentrerat till två ställen, dock: förrådet och en gardedob i hallen. Men som talesättet lyder: två ställen är ett ställe för mycket. 100%-ig koncentration är varje flickas dröm. Och vad är då mer praktiskt än att dumpa alla grejer i flyttlådor? Nästan ingenting. Därav min utflykt till Maxi.

En rolig detalj är att jag under hela min besök inne på Maxi tänkte att jag borde fråga någon som Maxi-anställd var flyttlådorna fanns. Ju förr desto bättre, då. Så att jag skulle slippa att eventuellt behöva ta ett extra varv därinne, vilket jag ju skulle ha gjort ifall jag istället hade väntat ända till slutet av affären med att fråga någon om kartongernas placering och då fått reda på att de var alldeles i början. Så jag väntade ända till slutet av affären med att fråga någon. Vid det laget var jag så säker på att de skulle befinna sig i början av det marathonlopp en vistelse på Maxi innebär att jag inte brydde mig om att fästa så mycket uppmärksamhet vid min omgivning. Förutom killen i röd tröja, som jag hade fått syn på. Som jag närmade mig. Som jag frågade om han visste var flyttkartongerna fanns. Det visste han. De var cirka två meter framför mig och cirka 1.5 meter bakom honom.

Så det var väl starten på det hela. Men officiellt började festen vid åtta-, nio-tiden, alltså. Jag hade till och med planerat aktiviteter. Ni vet ju mig. Vad är poängen med något över huvud taget om det inte finns massa lekar och skit, liksom? Precis. Så, först på schemat: origami.

Fel.

Rätt.

Tur att det fanns instruktioner.


Sen hämtade jag helt enkelt alla grejer jag ville packa ned. Och så lade jag dem på min säng. Och fotograferade dem.

Och listade ned allihop.

För er utan perfekt syn:

Detta har jag (inför Lund):

• Brödrost
• Mackjärn ("sandwich grill")
• Elvisp
• Fruktskål
• 8 vinglas
• Karaff (samma märke som vinglas)
• 8 svarta muggar m. tillhörande underlägg
• 4 gulgröna(?) muggar
• Ungsform [red.anm: felstavat, jag veeet]
• Kaffekanna
• Kastrull (1 l)
• Kastrull (4.5 l)
• Stekpanna (24 cm i diameter)
• Ljusstake (lila) m. ljus
• Set m. 3 rektangulära relativt djupa fat
• Set m. 3 små skålar
• Set m. 5 skålar + en extra skål (alla specifikt avsedda för tacos-konsumtion)
• 2 stora orangea kuddar m. tillhörande påslakan
• 2 påslakan (vita m. gröna detaljer)
• Underlakan (grönt) m. påslakan (grönt m. vita prickar)
• Pastaslev
• Måttsats (dl, msk, tsk, krm, kaffemått)
• 1 badhandduk (blålila)
  
• 2 små handdukar (blå)

Sen körde jag ned det i lådorna och ställde ut dem i förrådet.


Natt!

.

Ooh.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6445904.ab

.

Sammanfattning, efter 150 sidor:

Förklaringen till Hals åtminstone semi-plötsliga autism-liknande tillstånd i det första kapitlet uteblir. Fortfarande. Man kan ju visserligen gissa. Drogrelaterat? Jag vet inte. Jag hoppas att det inte är det. Det känns för osannolikt. Och lite för övermoraliskt. Men det är det enda jag kan tänka mig. Eller nej! Filmen! Just det. Man glömmer filmen. Trots att filmen egentligen är det viktigaste. Boken är filmen. Men än vet jag inte så mycket om den. Troligtvis är det den som kommer binda samman alla olika handlingar i slutet. Eller i början. Jag anser inte att jag tagit mig ut början av boken än. Så det finns ännu tid, med andra ord.

Sen finns det massa andra personer. Tjuvar, knarkare, lönnmördare, och olika kombinationer av dessa tre. Ibland märker man ett väldigt tydligt stilbyte. Ett medvetet ett, givetvis. Som när tjuv-knarkar-och-eventuellt-lönnmördaren berättar. Det är rinkeby-engelska. I flera sidor, ibland. Det är nästan faktiskt mer ansträngande än allt knarksnack. Som ju är på molekylär nivå. Och jag kanske förstår vad det betyder, men det säger mig ingenting. Förutom typ 1-3 gånger. Då blev jag glad.

Vad mer? Man har fått följa Hals bror litegrann. Max två kapitel. Vilket var trevligt, men ifall det nu skulle finnas en poäng med det har jag i alla fall inte sett den än. Nyss läste jag ett kapitel om video-telefonens uppgång och fall. Det var kul, eftersom det var så snyggt skrivet. Jag skrattade några gånger. Eller. Jag kanske inte skrattade, egentligen. Men det fanns potential. Jag skrattar nog aldrig när jag är ensam. Bara därför. Ifall det hade varit folk i närheten hade jag nog skrattat. Men å andra sidan så händer det ännu mer sällan att jag läser i sällskap än att jag skrattar i ensamhet. Nåja.

Ha en trevlig kväll. Jag håller er uppdaterade.

.

Konfidentiellt(?) utskick från min Marketing director.

Jag minns; en gång glömde jag. Hahah.

Kittelfjäll #3

Den senaste tiden har det varit väldigt lugnt här i Kittelfjäll. Jag har faktiskt hunnit fara hem till Umeå en sväng i början av veckan för att ladda om och träffa familjen. Idag så drar det igång igen och jag jobbar ett par dagar framöver. Men nu ett par bilder!
Detta är då själva backen sett mitt emellan hotellet och den närmsta liften. Solen kämpar för att nå över bergstopparna... snart...
Denna bild tog jag när jag stod på hotellets altan och snurrade runt i nästan 360 grader. Precis i mitten av bilden, 4 km bort, där kan man finna vår lägenhet.

Vi hade personalfest för någon dag sedan. Då käkade vi middag på hotellet och gick sedan ut i backen för att tävla med airboards (bilden nedan är ej min utan tagen från webben). Tanken var att vi skulle åka i en markerad slalombana, men eftersom underlaget liknade is mer än vad det liknade snö så gick det inte jättebra. Fort gick det också. Dock så lyckades jag träffa målet, vilket inte alla gjorde.

Det var roligt, och man insåg potentialen i åkdonet.

Efter backen vart det bastu. Alla var tyvärr inte så bastuvana vilket resulterade i att temperaturen varierade friskt. Vi körde lite lekar i det svalare rummet bredvid. Jag hoppas att du överlevde delmomentet Isak. Du fick bra betyg av de andra. Haha...

Nu ska göra göra något vettigare. Vi hörs!

Kittelfjäll #2

Först lite fler bilder. På första har du backen till vänster och elljusspåret till höger samt kittelns öppning i mitten.
Nästa bild är tagen snett mot backen och visar den väg vi går efter till jobbet samt fjällen i bakgrunden.
Tredje bilder tog jag på nyår. Det började med att jag stod i disken och matade backar genom maskinen när restaurangchefen Daniel kom och ryckte iväg mig. Jag skulle hjälpa till med en akut sak som skulle gå ganska fort. Jag var helt omedveten om att klockan närmade sig 12. Vi rusade iväg genom folkmassorna och restaurangen tills vi kom fram till altandörren som var öppen. Vi klev ut i mörkret och kylan.

Daniel sa att jag skulle stå vakt i tio minuter och se till att ingen med dricka passerade förbi mig och tog passagen som gick från altanen och ut i det fria. Visst, det kan väl inte vara så svårt... och det var det inte - men kallt!!! Jag hade ju inga ytterkläder och det var säkert 20 minus. Men det gick bra tillslut och det var bara 5 personer som försökte ta sig förbi. Jag hann ju till och med få se nyårsraketerna också!

Sista bilder är en bild på det som var min bästa vän innan jag köpte Dimor.

Summering:
3 bilar som inte startar
Skidstavar hemtagna (oplanerat)
Krossat en tallrik, ett vinglas och en assiett
Magont
Förkylning
Agerat kärnkraftverk i sömnen
Glömde täckbyxorna hemma
Jobbade liiiite mer än vad man brukar göra och hade liiiiite för lite rast
Sovit alldeles för lite
Kan fortfarande inte med kassan
Haft väldigt roligt och trevligt

Das auto.

Kittelfjäll

Efter att ha spenderat större delen av dagen med att försöka bogsera bort Anna-Saras pappas bil, som gått sönder här uppe i Kittelfjäll (vad är oddsen?!) när han skjutsade upp henne, så hann jag ändå med ett par åk i backen. Det var första gången sedan jag kom upp hit (kom den 29:de december) och jag måste säga att det gick bra även fast det var svinkallt och blåste.Jag passade på att ta bilder. Solen går inte riktigt upp någon gång på dygnet ännu (i alla fall inte i denna kittel) vilket gör att varje solglimt uppskattas. Datorn fixade ihop två bilder till panorama - men glömde bort vikten av att ha hela vajrar till liften. Det var en trevlig tur på fjället, precis ovanför trädlinjen.Trevligt har det också varit på mitt jobb. Arbetsuppgifterna är varierande: disk, plock, städ av restaurang, servering och lite allt möjligt smått och gott. Fokus ligger dock på disk... inte det roligaste men det duger bra. Det är riktigt bra med trevlig och rolig personal här vilket gör att man känner sig hemma ganska snabbt. Bilden ovan visar vägen som vi går efter till jobbet hemifrån. Det är ganska långt när man är trött men annars går det ann (ca +3 km eller 35-40 min).

Boendet är helt fantastiskt. Vi har det bästa tror jag. Jag och Anna-Sara bor tillsammans med två andra på övervåningen av ett hus. Denna våning är helt avskild och kallas för lägenhet. Vi har eget "kök", toa/dusch och ett sovrum plus ett större sovrum/vardagsrum. Sängarna var dock inte av bästa slag men det fixar sig med madrasser på hög.

Något annat som läggs på hög är arbetsuppgifterna. Jag jobbade 15 tim första dagen och sov kanske 5 tim för att kliva upp och jobba. Sen jobbade jag 17 timmar på nyårsafton och fick sova lika länge efter det för att sedan jobba 14 timmar dagen efter. Tillslut fick jag sluta vid 16.00 dagen därpå vilket gjorde att jag kunde slappa "hemma" för första gången. Då passade jag på att bli sjuk (feber och ont i magen) - så då fick jag långledigt! Nu är jag ledig från mån t om tors, sedan blir det full rulle varje helg och slappt på veckorna. Fram till februari... då drar säsongen igång på allvar.

Nog om mig nu. Vi hörs om du törs sa en börs till Gert!