Så om vi står på en soltipp i solsken, än sen?
Jag tycker att det är en fin rad.
En annan rad jag gillar:
They've got a knife for every time you take the same train into work.
Men det har inget med saken att göra.
Det är lustigt när det slår om, åt det bättre hållet. Man glömmer så snabbt. Jag är tacksam för det, men jag vill inte vara oförstående eller utom räckhåll. Jag är ju alltid inom räckhåll.
Och Elias flyttar närmare mig. Möjliga effekter:
- Fler besök på mitt rum.
- ..men kanske också kortare besök?
- Mer tjat om att få låna gitarren. Ungjävel.
- Fler besök på mitt rum.
- ..men kanske också kortare besök?
- Mer tjat om att få låna gitarren. Ungjävel.
- Större risk att stöta på hans jobbiga vänner.
- ...men större chans att stöta på William???!
- Blablablablallala.
- Och dessutom djkgfgfhgfghhd.
- För att inte tala om rdaaaaaasdddddeeeeerrrrr.
- Och lkdfdjjkjkfd, såklart.
- Ännu något att tänka på: popkokppkjkpjhkhh.
- Näst sist, men inte minst: jjjjjjjjj.
- åååååååååååååååååååååååååååååååååhhhhhhh.,.,.,.,.,,.,.,.,.,,.,.,.,.,.,.
Kom ihåg att ta med solrosfrön imorgon, eftersom Martina inte har några hemma.
Godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar