103.Till alla frånvarande.

Repet gick väl. Det var David, Isak, Marcus, Sandra & Simon.
David hade med sig vegan-chokladkaka, där kanterna var så hårt nedsmultna & ingrott fastgjorda att stålteskeden vek sig under förlossningsförsök. Saft hade han också, varav Simon kanske drack mest. Röd saft.
Marcus spelade gitarr, liksom gjorde Isak. David tog hand om bandet. Simon sjöng Elvis. Ibland 'spelade' någon trummor. Jag gjorde inte det... fan, borde ju ha gjort det. Sandra coachade.
Summer Lovin', Eye of the tiger, Här kommer alla känslorna, Nu kan du få mig så lätt.
Många låtar brändes av. Efter en timma fixa David fram en andra mick, och Simon & Marcus gjorde en radioshow. David och Simon pratade om Hellacopters. Sandra coachade.
Visst, det tog en timma att rigga allt - men sen var det fullt sjå. Även om det fattades mickar, och även om sladdarna låg huller om buller, och även om allting var taffligare än taffligast och kanske snarast accepterades just därför att D lyckades trixa fram lite mysljus kring 21, så var det hela ganska okej. Vi stannade till 21:50. Simon poängterade att larmet gick 22 och MI-stämning infann sig hos.... Simon...? Marcus drog lite tidigare. Isak slappade, David & Simon städade undan. En sista kakbit slets loss.
Sandra coachade en sista gång.
Otakt i det mesta, in i det sista - hur det ska gå med 11-12-13 pers, det undrar man.
Men förhoppningarna är stora nu, på oss.
Från alla håll, förstås.

Ingen betalade cirkelledar'n.
Repförslag tills på lördag i kommentarerna uppmanas.